Vad är ett framgångsrikt projekt?
Projekt utvärderas ofta genom indikatorer och siffror. De är viktiga – men ibland sker den viktigaste förändringen där siffrorna inte räcker till för att berätta hela historien, skriver Carolin Ahlvik-Harju, projektchef för projektet Romportens Sysselsättningslabb.


För fyra år sedan var vi mitt uppe i att förvekliga Diakonissalaitos allra första projekt i Jakobstadsregionen – projekt Romporten – samtidigt som vi började blicka framåt mot ett potentiellt nytt projekt. En behovsanalys gjordes och nya idéer började ta form. En budget gjordes upp och en projektansökan skrevs.
Vi hade höga ambitioner och en oerhört stor iver att få fortsätta vårt arbete. Beslutet om att vi beviljats ESR+ finansiering för projektet Romportens Sysselsättningslabb var en sann festdag!
Sen fann vi oss i ett krigshärjat Europa och ett Finland i ekonomisk kris. Vi fann oss i en verklighet med en ny integrationslagstiftning och skärpta regler för invandring och uppehållsrätt. Vi fann oss i ett katastrofalt sysselsättningsläge och sänkta FPA-bidrag till landets mest utsatta.
Det som under andra förutsättningar såg ut som ett ambitiöst – men genomförbart – projekt hade på ganska kort tid bytt skepnad till ett nästintill dumdristigt projekt.
Trots det trodde vi på vår projektidé som handlade om att jobba mot en mera hållbar sysselsättningssituation för invandrarromerna i Jakobstad, och samtidigt hjälpa lokala företag utveckla mera inkluderande rekryteringsmetoder och en mer inkluderande arbetsplatskultur.
Detta var våren 2024. Nu skriver vi juni 2026 och projektet är inne på sin sista månad. Det är dags att sammanfatta allt som hänt.
Vår resa har kantats av utmaningar som vi varken kunnat förutspå eller kontrollera och därför har känslor av uppgivenhet, besvikelse och misslyckade tidvis varit starka.
Romportens Sysselsättningslabb har varit ett sysselsättningsprojekt och därför bedöms resultaten i huvudsak utifrån faktiska sysselsättningssiffror. Och tittar man enbart på dessa siffor, så har vi inte riktigt nått upp till de mål vi satte upp i projektplanen – vilket förstås kan tolkas som ett misslyckande.
Men. Sysselsättning handlar inte enbart om faktiska sysselsättningssiffror.
Sysselsättning handlar om samhälleliga strukturer, lagstiftning, utbildning, fysisk och mental hälsa, sociala relationer och ekonomi. Sysselsättning handlar om självkänsla och en tro på den egna förmågan. Sysselsättning handlar om etnisk bakgrund, värderingar, normer, språk och kultur. Sysselsättning handlar om samarbete och förmågan att se och lyssna. Sysselsättning handlar om känslan av trygghet, hopp och tillit.
Då vi blickar tillbaka på de drygt två åren som vi arbetat med Romportens Sysselsättningslabb, så landar vi ändå i en känsla av tacksamhet, meningsfullhet och framgång.
Att 37% av projektets deltagare har lyckats få någon typ av kort- eller långvarig anställning under projekttiden är inget annat än fantastiskt då man jobbar med en av de mest utsatta grupperna i vårt samhälle – invandrarromerna.
Att 100% av våra kursdeltagare, som i vissa fall inte kan läsa och skriva, godkänts i hygienkompetens och arbetssäkerhet är en enorm prestation.
Att 14% av projektets deltagare har fått jobba intensivt med en mental tränare och därigenom öka motivationen och tilltron till den egna förmågan är något av det vackraste jag sett.
Men det viktigaste av allt: under projekttiden har vi suttit med och hållit om människor som förlorat en familjemedlem. Vi har suttit otaliga timmar med olika människor vid sjukhuset. Vi har varit med då barn skolats in på dagis och fungerat som tolk och stöd på skolans föräldramöten. Vi har fungerat som en bro till FPA, sysselsättningstjänsterna, migrationsverket, bulgariska ambassaden, integrationstjänsterna och Skatteverket. Vi har hållit någons hand under en abort och passat barn medan föräldern gått på arbetsintervju.
De flesta av dessa saker har ingenting med sysselsättning att göra – men ändå har de precis allt att göra med sysselsättning.
Studien Bortom Ord som vi publicerade förra året visar på den djupgående osäkerhet som präglar invandrarromernas alla livssfärer – inte minst deras sysselsättningssituation. Att lindra den osäkerhet som har med sysselsättning att göra handlar om att tillämpa ett holistiskt och kultursensitivt arbetsgrepp som innefattar livets alla områden. Och först då kommer det att leda till ökad sysselsättning.
Modigt for människövärdets skull har varit ledord för oss som jobbat med Romportens Sysselsättningslabb. Ibland betyder de orden att man tvingas flytta fokus från numerära målsättningar i en projektplan till att se de verkliga behov som uppstår i en människas liv. Och i slutändan är det kanske förmågan att möta en annan människa och finnas där som avgör ett projekts framgång?