Empati som gemensamt primärspråk på arbetsplatsen? 

De flesta entreprenörer startar inte företag med målet att öka någons välbefinnande eller sociala delaktighet. Inte heller tänker de flesta arbetstagare på att deras arbete har som syfte bidra till inkludering, rättvisa eller ett mer hållbart samhälle. Om arbetsgivare och arbetstagare trivs och mår bra på arbetet så är det närmast en bonus.  

Men faktum är att arbetsplatsen inte bara är en plats var människor tryggar sin inkomst. Romportens Sysselsättningslabbs studie Bortom ord: Språk, värdighet och inkludering av romska migranter på arbetsplatser (2025) visar att arbetsplatsen också är en plats där människor känner tillhörighet. Det är en plats var människor får utvecklas. Det är en plats var människor får växa. Det är en plats var människor bygger relationer. Det är plats var människor får skratta, och ibland gråta. Det är en plats var man tvingas samarbeta med människor som är annorlunda en själv.  

För människor som flyttar till ett nytt land är arbetsplatsen den primära ingången till ett nytt samhälle. Den plats var man får sina första sociala kontakter och potentiella vänner. Den plats var man får en möjlighet att lära sig ett nytt språk. Den plats där man får lära sig nya saker. Den plats var man får bidra till det nya samhället som kallas för hem.  

Förstår dagens företag i Finland vilken oerhört stor potential de besitter i att skapa ett hållbart och inkluderande samhälle genom det arbetsklimat de själva skapar? 

Romer de minst önskvärda på den finska arbetsmarknaden 

Forskning visar att romer (både finska och invandrare) ofta utsätts för rasism, övervakning, begränsad rörlighet och förnekande av rättigheter. Dessutom hör romer till de etniska grupper som är minst önskvärda på arbetsmarknaden i Finland och Europa, med påföljden att de ofta förbises i rekryteringssituationer eller tvingas arbeta under osäkra förhållanden eller med osäkra arbetskontrakt.   

Konsekvenserna av detta syns tydligt i Diakonissalaitos långvariga arbete med och för invandrarromer i Finland. För att bättre förstå de konkreta utmaningar som uppstår i lokala kontexter och för att bättre förstå hur rasism (anti-ziganism) yttrar sig på arbetsmarknaden för invandrarromer och i lokala företag, så genomfördes 2024-2025 en studie i en av de kontexter var Diakonissalaitos är närvarande – Jakobstad.  

Resultaten av studien utgör en grund för konkreta åtgärder för att förbättra romers anställningsmöjligheter och samtidigt hjälpa företag att skapa mer inkluderande arbetsplatser.  

Arbetsplatsen främjar inkludering

Studien belyser hur strukturella ojämlikheter, kulturella fördomar och praktiska hinder som språkkunskaper och osäkra anställningsavtal samverkar för att forma de erfarenheter av arbetsmarknaden som invandrarromer i Jakobstad har. Medan företag ofta betonar språket som det största hindret för anställning, visar våra resultat att osäkerhet inte bara är en fråga om individuella brister utan är inbäddad i en bredare systemisk dynamik, som vidmakthåller uteslutningen. För invandrarromer handlar sysselsättning inte bara om ekonomisk stabilitet utan också om värdighet, tillhörighet och deltagande i samhället. 

Studien understryker också den centrala roll som familj och omtänksamma relationer spelar för att forma vardagslivet och förväntningarna på arbetsplatsen. Invandrarromer har ofta ideal om respekt, vänlighet och solidaritet, och dessa står många gånger i kontrast till företagens värderingar om effektivitet och vinst. Denna studie visar dock att dessa perspektiv inte behöver utesluta varandra, eftersom det verkar som om arbetsplatser som lyckas förena medkänsla med effektivitet har bättre förutsättningar att skapa hållbara och inkluderande anställningsförhållanden. 

Samtidigt visar företagsrepresentanternas tvekan att anställa romer, trots att de själva är engagerade i antirasistiska värderingar, att det fortfarande finns omedvetna fördomar. Dessa fördomar tar sig sällan uttryck i uttalad diskriminering, utan förekommer snarare i subtila vardagliga rutiner. Arbetsgivare kan till exempel anta att romska sökande är mindre pålitliga och inte kalla dem till intervju, tveka att placera dem i kundnära roller eller undvika att ge konstruktiv respons på grund av felaktiga antaganden. Sådana metoder, som ofta är osynliga för dem som tillämpar dem, reproducerar i det tysta utanförskap och hindrar lika deltagande på arbetsmarknaden. 

En kultur baserad på värdighet motiverar medarbetarna

När företag däremot behandlar sina anställda som personer med värdighet bekräftar det deras egenvärde, bygger upp deras självförtroende och gör det möjligt för dem att lära sig och växa. Människor som känner sig respekterade är mer motiverade och friskare – både psykiskt och fysiskt. Värdighetsbaserade kulturer minskar konflikter och missförstånd, främjar lojalitet och uppmuntrar till kreativitet. Team där alla känner sig inkluderade är starkare, mer motståndskraftiga och mer produktiva. Värdighet är inte något vi ger om det finns tid. Det är själva grunden för trygghet, lärande, delaktighet och framgång.  

I slutändan tyder resultaten av denna studie på att det är både möjligt och nödvändigt att skapa en mer inkluderande arbetsmarknad i Jakobstad. Det kräver ett skifte från att se invandrarromer som ett ”problem som ska lösas” till att erkänna dem som rättighetsbärande individer vars deltagande stärker hela samhället. Genom att ta itu med otryggheten, konfrontera omedvetna fördomar i den dagliga verksamheten på arbetsplatsen och genomföra konkreta, intressentspecifika åtgärder kan Jakobstad, och Finland i stort, tar man meningsfulla steg mot att forma inte bara en rättvisare arbetsmarknad, utan också en mer rättvis framtid för alla. 

Viceordförande i Finlands Riksdag, Tarja Filatov, skriver i sitt förord till studien:  

”Människovärdet är utgångspunkten för allt. När människor behandlas med värdighet kan de lära sig, utvecklas och engagera sig i sitt arbete. Detta stärker inte bara individers välbefinnande, utan också organisationers och samhällets förmåga att förnya sig. Varje steg mot ett mer rättvist och inkluderande arbetsliv är ett steg mot ett mer humant samhälle. –Lärdomarna och modellerna från detta projekt är värdefulla exempel för att bygga ett gott arbetsliv och inkludering för alla. Det är viktigt att dessa lärdomar sprids från Jakobstad till hela Finland.”  

För att ta itu med de utmaningar som presenteras i denna studie rekommenderas flera praktiska åtgärder:

• För arbetsgivare:
  • Implementera fördomsfria rekryteringar genom att anonymisera ansökningar (större företag) och se till att romska kandidater ges lika möjligheter att bli intervjuade. Intervjuerna kan genomföras med hjälp av en översättare eller stödperson.
  • Erbjud strukturerade introduktionsprogram, inklusive mentorskap, jobbskuggning och gradvis tilldelning av arbetsuppgifter, så att medarbetarna kan öka sitt självförtroende och sina färdigheter över tid.
  • Använd tydliga, tillgängliga kommunikationsverktyg som översättningsappar, visuella instruktioner och klarspråksmaterial för att minska den överdrivna betoningen på flytande språk.
  • Skapa trygga rum där personalen kan reflektera över och utmana sina egna antaganden genom kontinuerliga verkstäder om fördomar och medvetenhet som tar upp verkliga situationer på arbetsplatsen, till exempel anställning, uppgiftsfördelning och befordran.
  • Upprätta transparenta utvärderingskriterier för prestation och befordran för att säkerställa att romska anställda inte utesluts från utvecklingsmöjligheter.
• För beslutsfattare och lokala myndigheter:
  • Utöka integrations- och språktjänsterna för att bättre inkludera EU-medborgare och erbjuda flexibla program som kan kombineras med deltidsarbete.
  • Utveckla incitament för inkluderande anställningar, till exempel bidrag eller offentligt erkännande för företag som uppvisar vidmakthållande insatser för att anställa marginaliserade grupper.
• För det civila samhället och tjänsteleverantörer:
  • Fungera som broar mellan arbetsgivare och romska migranter och erbjuda medling, kulturell tolkning och stöd för att bygga upp förtroende.
  • Anordna gemensamma workshops och samhällsdialoger där arbetsgivare, anställda och romska familjer kan utbyta erfarenheter och motverka stereotyper.
  • Lyfta fram positiva anställningsberättelser för att utmana dominerande berättelser om romers utanförskap och visa på fördelarna med inkluderande metoder.